Tillbaka på brottsplatsen

Nu känns det som att vi har gjort George Town och det ska bli skönt att åka här ifrån. Där vi äter frukost hälsar vi nu på stamgästerna. Man har lärt sig vem som sitter brevid en när man kommer dit och man har börjat undra vems ordinarie plats man tar upp när man sitter där. Man vet vad den rultiga farbrorn med tidningen ska dricka till din kalkonsmörgås och ens egen frukost känns inte lika spännande längre.

Uteliggarna som bor i närheten av hotellet hälsar på oss och är mycket förtjusta i den rödlätta Gustav som de försöker klappa på kinden. Gustav är dock inte lika förtjust i dem. Philip bryr de sig inte så mycket om och kanske är det för att han blir lite gömd i bärselen.

Man har nu traskat samma gator upp och ned ett par gånger. Man har sett samma tempel varje dag. Man vet vilka som kommer sitta vid gatuköken vid lunch eller på kvällen. Man vet vilken tid grannfrun svabbar av sitt golv. Ja nu är det dags att ta sig vidare. Detta kan dock också upplevas som charmigt då man får lite vardag i resandet.

Gustav verkar må bra trots att han fortfarande är lite blåslagen och har en bula i pannan så vi känner oss bekväma med att åka vidare och bokade därför en biljett med minibussen. Tyvärr fick det bli sjutiden istället för femtiden då den var full men det ska väl lösa sig det med.

Tog det bara lugnt idag. På morgonen efter frukost gick vi till lekparken och lekte. Åt sedan en lunch i det lokala äteriet.  Gustav och Philip sov sedan lunch och vi andra tog det lite lugnt med en dricka.

Lekte även en stund på det stället där Gustav slog i huvudet men denna gång skedde det under övervakning. Gustav tog det lite lugnt också och det var bra att se att han inte var rädd på något sätt.

Nu är det dags att packa ihop oss inför morgon dagen.