Dyk i strömt och grumligt vatten

Ac, Gustav och världens bästa pinne.

Det fullkomligt vräkte ner under natten så AC var lite orolig inför sitt och Gabriels morgondyk.  Oron var inte obefogad men den berodde inte på regnet. Vi skulle dyka vid ett vrak med namn Vietnamesiska vraket idag och från början var vi tre som skulle dyka. Nu var vi helt plötsligt åtta stycken plus två instruktörer. Båtresan dit var inte så lång och det gick bra att få ihop utrustningen osv men när båten stannade och man hoppade i så insåg man att strömmen var mycket stark och man var tvungen att hålla sig fast i ett rep för att ens kunna komma ner. Magkänslan när man gick ner var att man nog skulle velat stanna där uppe och någon sa en gång att säger magen det ska man lyssna på magen… När man kom ner på 24 meter och stod på sandbotten så var man rätt stilla men så var man tyvärr tvungen att flytta på sig för att nästa man skulle kunna ner och bort från linan. Sikten var typ 3 meter och vraket som vi skulle se såg man inte så mycket av. Det kändes helt befängt när instruktören simmade runt och pekade på saker (fiskar/macro osv) som man skulle titta på då man hade fullt upp med att hålla sig flytande, kolla vart buddyn flaxar runt samt hålla koll på alla andras fenor som sparkar en i huvudet då och då…suck. Dyket varade i 35 hemska minuter innan vi kunde ta oss upp för tampen igen och sedan ligga som en kork och flyta innan dykbåten plockade upp oss. Man lär sig alltid något kanske men detta var inte den mest fantastiska dykupplevelsen.

Peherentian

Vi tvekade lite inför andra dyket men bestämde oss för att genomföra det i alla fall och det var bra att vi följde vår plan. Denna dykplats hette T3 och var trivsam att dyka vid. Ett perfekt dykställe för cocktaildykare som oss och med lite bättre sikt och lite mer sol så hade det varit perfekt. Här var det som ett par berg med små tunnlar/grottor man kunde simma igenom, generösa fiskar som bjöd på sig själva, macro och fin korall. Det var skönt att kunna lägga armarna på magen och avslappnat simma runt och titta. Lite som att vara i ett akvarium. Riktigt njutbart.

Gustav har spring i benen nästan jämt

Det är ganska få som verkar dyka på det sättet vi dyker dvs att man cocktaildyker (en mycket erfaren och klok dykare upplyste oss en gång om att det är vad vi är och vi håller glatt med då vi gillar att göra ett par dyk om året, helst i varmt vatten med bra sikt och fina saker att titta på). De flesta verkar antingen vara väldigt inbitna dykare eller så är de studenter som bara tar sitt cert och sedan var det bra med det.

Sand funkar också som solskydd har vi hört

Gabriel och Philip

Britt och Kjell erbjöd sig att ta pojkarna medan vi dök och det verkar som att alla fyra haft en mycket fin och trevlig dag utan föräldrarna. De satt och åt en sen lunch när vi kom tillbaka vid tvåtiden.  Efter lunchen blev det sedan lite mer bad och snorkling för alla men denna gång på andra ön. Det blev riktigt lyckat och vi fick äran att snorkla tillsammans med tre stycken stora sköldpaddor. Man kände sig liten och vi var alla upprymda när vi åkte tillbaka hem.

Snorklarna Britt, Kjell och Gustav bus.

Tyvärr blev säng-gång lite väl sen för Gustav så han stupade så fort han la huvudet på kudden. Philip hade lite svårare att komma till ro men somnade till slut. Då blev det planering av Vietnamresa resten av kvällen tillsammans med en fantastisk chokladshake.

Fam Hellstrand