Granada Nicaragua

Spexar lite för att få upp humöret mot färgglad vägg i Granada

Granada är den äldsta Spanska staden i Nicaragua. Grundades 1524 av Francisco Fernandez de Cordoba (yes han var här också). Även här finns det vulkaner och det ligger vid sjön Lago de Nicaragua.

Vi klämde in oss i en taxi från båten till Rivas. Varje gång säger Britt att vi kommer inte få plats med allt bagage men taxichaufförerna är duktiga på att trolla och bagaget och vi kom fram hela och nöjda.

Kycklingbussem

Sedan klev vi på en "kyckling-buss" i Rivas och inväntade att den skulle fyllas. Det var som att sitta i en mataffär då det bara välde på och klev av folk som sålde olika drickor och maträtter, godis osv. Allt du kan tänkas behövas medan du sitter och svettas på bussen till din destination.   När man sitter där och väntar så hinner man tänka att varför satte jag mig på bussen när det är så bekvämt i taxin. Då ska jag berätta för dig att det emellanåt är ganska charmigt att få vara en del av den lokala vardagen. Det är för oss en del av resan. Visst kan det vara jobbigt när resorna är långa men vi har varit ganska förskonade hitills (det kommer att komma längre resor snart).

En av alla vackra kyrkor

Det tog sitt lilla tag att komma fram och stationen i Granada var mycket mindre än vi hade förväntat oss. Hade en bild i huvudet att det skulle se ut som Bogota eller liknande fast mycket färggladare (dvs gammal Spansk arkitektur så långt ögat kunde nå). I utkanten ser det inte ut så men en bit in gör det det och det är charmigt. Det kändes dock trångt och det var varmt när vi kom in. Dessutom verkar AC's ryggsäck bara bli tyngre och tyngre efter varje förflyttning. Kan det ha att göra med att Gabriel flyttar de tyngre sakerna till AC's väska? Nåväl, hon blir kanske stark...

Rummet utanför hotellrummet, Philip och ett gäng Kalle-Tidningar

Barnen och Britt och AC satte sig på en restaurang och Gabriel och Kjell hittade ganska snabbt ett charmigt boende i ett äldre Spanskt hus med högt i tak och stor balkong väldigt centralt placerat (Posada San Juan). Innan vi kom hit sa de vi mött att det var så dyrt i Granada men vårt boende kostar 30 dollar med frukost. Känns som hittat om man jämför med Costa Rica.

Den vackra sjön

Första dagen promenerade vi mest runt och tittade på den vackra arkitekturen och försökte supa in Granada som stad. Andra dagen tog vi en bil upp till sjön Laguna de Apoyo. Det är en kratersjö som ligger mycket vackert och Gustav sa efter besöket att detta var det bästa på hela resan. Han badade och badade och badade. Vi åkte till ett hotel som heter Monkey Hut och betalade en liten peng och hängde där nästan hela dagen. De hade badringar och en platå man kunde hoppa ifrån så nu vet vi vad vi ska göra i sommar i Sille (bygga en platå). Gustav uppskattade den verkligen och hoppade som en tok. Gabriel också såklart! Sedan testade de att kajaka lite också.

Gustav och platån

Philip la sig i en hängmatta och låg och läste och sjöng för sig själv och vi alla verkade verkligen njuta av omgivningen och att bara få ta det lugnt.

Britt och Kjell vid kratersjön

På tillbakavägen skulle Britt och Kjell ta en cash så vi åkte upp till Catarina och utsikten därifrån var fantastisk. Man blev helt tagen. Det kändes dock ganska turistiskt med en massa försäljning och så men inget som störde det vackra. Nästan full måne som smålös över en vacker krater med blått vatten. Gudomligt!

Gustav och Philip vid kratern

Tillbaka i Granada var vi rätt trötta och gick till ett snabbmatställe vid centrala torget för att få maten snabbt. Det fanns också en klätterhörna för barn där inne vilket var en hit för leksugna barn. Gustav behövde gå på toaletten när vi var där. Om AC går med honom brukar hon välja damtoaletten då det är enklare om man behövs på toaletten. När stackars Gustav satt där inne kom en flicka jämgammal med honom och frågade ut AC på Spanska varför Gustav satt på damtoan. Det var ju faktiskt inte acceptabelt när hon behövde gå. AC försökte förklara med stakiga enstaka ord på Spanska att den lilla söta och korrekta flickan minsann kunde gå på herrtoan. Det gick inte för sig och AC fick en lång, långsam och tydlig harang som hon inte fattade så mycket av men hennes små huvudskakningar var tydliga. Samtidigt hörde man att Gustav blev mer och mer stressad inne på toaletten. Det hela gick dock bra och flickan fick väldigt snart komma in på toaletten. Charmigt minne både Gustav och AC kommer att bära med sig (Gustav kommer nog att vägra Damas i fortsättningen).

Gabriel och Gustav i Granada

I dag åt vi frukost på hotellet och tog oss sedan ner till vattnet där vi lät oss raggas upp för en trevlig båttur på sjön. Det kostade 12 dollar för oss alla med skjuts bort till båtplatsen. Philip var inte överlycklig över att vi skulle åka båt och det krävdes övertalning för att han skulle med.  Det var en liten båt som tog oss ut en timme och vi fick se ett par av öarna. Några var privata och andra var hotell öar. Det såg ut som att det var rester av det gamla fortet som Spanjorerna skyddade sig med mot Engelsmännen. Vi fick också besök på vår båt av en otroligt vacker spindelapa som såg snäll ut. Han och hans kompisar kändes tama och vägrade bananen som låg ombord. Istället var han mycket intresserad av Philips karamell och försökte försiktigt ta den ifrån honom. Philip var inte överförtjust över att apan var på honom men Britt var väldigt avslappnad när herr apa gick över henne. Rolig upplevelse! Dessutom är dessa apor väldigt sällsynta så det var mycket roligt och lyckat att få uppleva honom.

Vår nya kärlek, spindelapan

Väl tillbaka gick vi till alla lekparker som ligger längst stranden (man vill inte bada där då det är skitigt både i vattnet och på land). Det ligger minst sex stycken och vissa är i bättre skick än andra. Vi köpte varsin glass och tappade bort Britt och Kjell som vi sedan gick om ett par gånger på dagen. De gick upp i klocktornet när Gabriel var där och tittade och sedan gick de hemåt när vi gick till klocktornet för att gå upp. Tyvärr fick barn inte gå upp där så Gabriel fick gå upp själv men i katedralen fick barn då upp så det gjorde vi i skymning vilket var vackert. Philip tyckte dock att trapporna var läskiga då de var så branta och smala men han tog sig både upp och ner och blev belönad med en glass på glassbaren efteråt.

Philip undrar hur han ska få ner dessa stora korvar i lilla magen

I dag har Granada dukat upp för underhåll och allmänt disko så vi får se hur det blir att sova i natt. Man får väll göra som det gamla talesättet säger "If you can't beat them, join them".