Cham Islands

Cham Island

"A breathtaking cluster of granite islands around 15 km directly offshore from Hoi An the serene Cham Island are blissfully undeveloped- though this will change in the next few years so get here quickly"  Detta var vår bibel Lonely Planets beskrivning av Cham Island och visst kan man hålla med dem om att det var en otroligt vacker ö som mötte oss med lummiga kullar, stränder och grönt vatten. På håll kunde man ana paradiset, om det inte hade varit för helhetsupplevelsen så kunde det blivit hur bra som helst.

Vackra stränder på håll

Vi hade bokat en tur dit ut med övernattning på ett homestay vilket vi såg fram emot men själva turen började med att de sagt fel tid så då vi trodde att vi hade minst 20 minuter på oss så ringer de oss på rummet från receptionen och säger att det är bråttom för nu är bussen som ska hämta oss här. Åh, vi som lovat Gustav att han skulle få leka en stund innan vi gick. Det var bara att slänga ihop allt och argumentera hela vägen in i bussen om varför Gustav inte kunde plocka upp hela sitt väskinnehåll där och då... Med andan i halsen och något irriterade satte vi oss på bussen. Den körde sedan iväg ett varv runt kvarteret för att sedan återkomma till hotellet och hämta upp ytterligare en gubbe/farbror men vi kallar honom gubben i lådan eller Benny Hill (han var rätt kort, hade en gymnastikpåse liknande väska på ryggen, en för stor t-shirt, keps på huvudet och solglasögon stora som getingögon och han hade en förmåga att bara dyka upp helt plötsligt). Sedan körde vi iväg för att hämta upp ytterligare turister.

Vår fin fina båt

Väl framme vid båten möttes vi av en stressad kille som inte lärt sig le. Detta var vår charmiga guide för resan. Han tryckte ihop oss och ett gäng andra oinformerade stackare i en båt där inte ens AC kunde stå raklång så detta var verkligen en båt för pygmeér. Det var en väldigt gammal båt och tyvärr ingen snabb-båt som Gustav hoppats utan den kändes som ett flygplan typ. Det var mycket små säten och små fönster bara. Vågade inte ens tänka tanken vart man skulle ta vägen i fall att båten sjönk. Man skulle absolut inte kunnat tagit sig ut. Alla båtar åkte ifrån oss och i och med att båten var så långsam så var vi tvungen att hasta igenom alla aktiviteter vi skulle göra så när vi steg i land för att titta på ett tempel så steg denna skock turister av båten som yra höns och tittade och gick åt olika håll varav charmiga guiden fick ett par raseriutbrott och inte fattade varför vi inte kunde göra som han sa. Som han sa? Vad tusan hade han sagt? Ingenting! Vi hastade iaf ut på risfältet och in i templet vilket var fint. Sedan fick vi snabbt se på marknaden i staden/byn innan vi skulle tryckas på båten igen för att sedan tryckas av för att byta om till badkläder så att vi kunde ligga och plaska tillsammans med alla orangea flytvästar runt en stackars fisk i ett söndersprängt korallrev.

Vilka kan simma? Vilka kommer att sjunka?

Gustav testar Vietnamesisk dessert efter maten och godkänner den söta bönröran

Efter lunch blev vi blev sedan avsläppta vid hamnen och möttes upp av en kvinna som inte kunde någon Engelska förutom att fråga Britt om hur gammal hon var. Detta var värd-mamman för vårt slott. I entrén satt halva byn och drack öl, spelade kort och rökte.

Lunchstranden

Vi fick rum med bastu-temperatur, två halvtrötta fläktar, sängar och inga lakan eller handdukar (på hotellet hade de sålt in det hela som att det var så bra och att allting fanns). Däremot fanns det en hård träplanka ovanpå madrassen som man skulle sova på. Hm, vi bad om lakan men fick ett tjockt täcke istället. De lyckades fiska fram ett par handdukar också. Vi hittade sedan en påse med otvättade lakan så de orkar antagligen inte tvätta upp de stora lakanen.

Strandlinjen

Senare på kvällen hittade vi fyra stora kackerlackor på fyra till fem cm i sängen. De hade fest på rester från Philips plommonäpple som vi låtit honom äta i sängen. Ja, vi borde vetat bättre. Efter att vi städat och haft ihjäl de vi hittade så försvann de och vi lärde oss en läxa.

Vi sover under myggnätet

Gick ner till stranden och lekte ett tag innan det var dags för middag. Vi somnade alla tidigt och vaknade rätt tidigt. Gabriel, Britt och Kjell gick upp så tidigt som fem och mötte solen med vacker rosa himmel på balkongen som Gustav tyckte var mysig.Ingen verkade ha sovit toppen under natten. Inte ens Gubben ur lådan som jag nämnde tidigare. Han var visst Amerikan nu för tiden, boende i Florida och utflyttad från Vietnamn för fyrtio år sedan. Han påtalade gång på gång att det måste vara svårt för oss att resa då vi inte kan göra oss förstådda med språket. Eftersom denna farbror nu kunde både Engelska och Vietnamesiska så talade vi med värdinnan via honom. Gabriel bad om kaffe med mjölk och blir serverad koncentrerad mjölk till vår bebis...undrar vem det är som har problem med språket.

God morgon paradiset

Vi avslutade vistelsen på ön på stranden som tyvärr var rätt smutsig både i sanden och i vattnet. Det var trist att se. En kvinna som anlände med en av snorklingsbåtarna gjorde en stor insats och hämtade en papperskorg och försökte städa upp så mycket hon kunde. En stor elloge till henne!!!

Cham Island innan alla båtar anländer

Glasbåt, Gustav och Gabriel

Philip leker i sanden

När det vad dags att åka tillbaka så skulle vi få åka med en annan båt. Tänk att de hade ytterligare en exakt lika dan båt. The lucky 12!!! Vi fick dessutom gå på planka ut för att köa in i båten. Som vi längtat! Både Gustav och Philip sov på tillbaka vägen och vaknade inte förrän vi var tillbaka på hotellet igen. Där spenderade vi ett par timmar innan det var dags att kliva på nattbussen till Nha Trang.

Vi laddar inför avfärd med nattbuss

Det var roligt att se ön som Britt sa men det var för stressigt och otrevligt allting. Informationen var obefintlig och man kände sig inte välkommen tyvärr. Det där med att skynda sig att besöka ön stämmer inte heller. Boendet verkar inte vara någon höjdare men står du ut med ett varmt rum så kan det vara värt att bara ta en båt ut för det är väldigt vackert som sagt var. Turen var inte värd kostnaden.

Cham Island