Leta i den här bloggen

tisdag 16 april 2013

Sapa

Tåget
Tågen i Vietnam ser inte så mycket ut för världen och sängarna är gjorda för lokalbefolkningen  då det är tur att AC inte är så lång och kan få plats med två barn i samma säng/brits. Det funkade bra i vår lilla kupé och Gustav somnade direkt. Philip beklagade sig lite och det kan tänkas att det beror på den förkylning han verkar ha åkt på efter flygningen. Alla utom AC är tyvärr förkylda men vi hoppas att det snart kommer att lägga sig.

Utsikt från hotellet
När vi kom fram var det dags för att sätta sig i en minibuss och så klart var man tvungen att trixa och fixa för att få ett okej pris. Det var fortfarande för högt men iaf. Man tror att man rest en del och har lärt sig en del av trixen men iom att det redan satt ett par i minibussen som betalat sin biljett så gjorde vi det också. Sedan fick vi såklart sitta där tills bussen blev full. Att man aldrig lär sig!  Det var en slingrig väg upp till Sapa och vi satt i bilen i en timme innan vi kom fram. Det var väldigt dimmigt och vi klev av i ett kallt och regnigt Sapa. Vi satte oss och åt frukost och sedan letade vi hotell en bra stund innan vi hittade ett uppe på en höjd. Det var väldigt fuktigt i rummen tyvärr.

Kallt hotellrum
Sapa är en gammal Fransk "hill station" som etablerades 1922. Den ligger på 1650 meters höjd och är omgiven av fina berg och risterasser. Första dagen gick vi mest runt och tittade på själva stället. Det finns en del vackra lokala kvinnor här i fina dräkter som försöker sälja på en saker och det är rätt kul att titta på dem. De tyckte dock att Gustav och Philip var väldigt roliga att titta på och var väldigt nyfikna på dem. Sedan försökte de så klart att kränga saker också.

Vackra lokalbefolkningen
Dagen efter vandrade vi ner till en närliggande by som heter Cat Cat. Det gick rakt neråt och man gick en lång del av promenaden nerför en stentrappa. När vi nästan kommit ner till vattenfallet föll Gustav handlöst och slog i huvudet igen. Samma bula som förra gången blossade upp men denna gång gick det hål vilket kanske var positivt då en del av svullnaden snabbare gick ner. Dom tur var satt det en försäljare av dryck vid vattenfallet så vi fick tag i lite is och glass att muta en ledsen Gustav med. Han verkade sedan ok och vi fullföljde promenaden som vi tänkt. Vi fick se Vietnams högsta berg Fansipan.

Tjusig utsikt
Väl tillbaka i Sapa tog vi oss upp i parken uppe på berget. Vi tog oss lite vatten över huvudet efter vår promenad och Gustav somnade där uppe medan vi åt lite brunch/mellis. Gabriel, Philip och AC satt därför kvar ett tag där vi stannat och Britt och Kjell letade skatter. Vi letade sedan upp lekparken i parken där vi möttes upp och det var en minst sagt intressant lekpark med klätterställningar osv från femtiotalet. Det var antikvärde på allt där och man undrar nästan hur det hittat dit.

Sapa
Idag gjorde vi en mysig utflykt med hyrd bil. Först åkte vi bort till en by med namnet Hao Thao där det finns stenar med hällristningar. Det är ett stort område på ca 2 km där det ligger stenar över allt. Det var en väldigt vacker utsikt där och en mycket elak äldre dam. Har nog aldrig sett Britt bli så arg som hon blev. Vad var det då som hände? Jo, denna dam hängde som en klase på Gabriel och tiggde pengar och vägrade släppa. Gustav försökte få tillbaka sin pappa och drog i sin tur i Gabriels arm så att damen inte skulle kunna hålla  i Gabriel. När vi alla sedan stod och fotade så sprang Gustav runt och sprang förbi damen som la ut sin fot så att Gustav föll framlänges i full fart. Britt skrek på tanten och vi vet inte riktigt om Gustav blev mest förvånad över fallet eller Britts reaktion. AC som bara sett Gustav falla blev helt paff av det som hände och fattade lika lite hon. Damen blev iaf ivägjagad av en mycket arg Britt.

Britt, AC och Philip ute och vandrar
Turen fortsatte sedan till en liten by med namnet Ta Van. Där gjorde vi en trevlig promenad runt byn och risfälten. Vi såg bland annat en liten orm där och fler vackra risfält.

Vacker utsikt
Sedan var det dags att ta sig tillbaka och äta lite lunch. Britt unnade sig en skön fotmassage innan det var dags att sätta sig i bil igen för att komma till tåget.

Sjön i Sapa

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar