Morgonpromenad |
Många kallar Kho Lipe för sitt paradis och det kanske är ett
paradis. Vi vet inte riktigt vad det är som gör att vi inte tycker att det är
ett paradis. Hur kan man inte gilla en ö som är lagom stor, har fina stränder,
turkost vatten man kan snorkla i, dykmöjligheter, massagehus, massor av barer
och restauranger, pannkakshus, fruktshakar med kokos smak? Kanske är det för
att man får så jätte blandade känslor här på ön.
Vi var här för fyra år sedan
och då fanns det inte en massa moppar på ön exempelvis (som inte är så stor).
Gatorna över ön som tidigare var stigar är idag asfaltsgator och det fanns en
stripp med asfalt när vi var här sist men nu är det i alla riktningar. Det finns
hur många affärer som helst och det ligger hotell över allt. Det är visst
väldigt lugnt här på ön just nu och det är det nog. Det är väldigt tomt i alla
restauranger på dagarna då folk antagligen är ute och dyker eller
snorklignsturar. Kan ni förklara för oss
varför vi turister behöver få skjuts från en sida av ön till den andra som det
tar max tjugo minuter att gå till? Vi ska vara ryggsäcksresenärer och visst kan
man göra det enkelt för sig, visst ska vi skapa arbetstillfällen men jag trodde
själva grejen med att vara ryggsäcksressenär var att man skulle bära ryggsäcken
själv?!
Gustav med pannkaka och shake... |
Alla dessa goda shakes som inte går att motstå. Vet inte hur
många vi har druckit. De är fantastiska!!! De kommer i plastglas med sugrör och
plastlock som vi surplar i oss på fem minuter och sedan slänger i papperskorgen
innan vi köper en till skahe för att man vill testa en annan smak eller fylla
på sina vätskedepåer. Vart tar all plast
vägen? Fraktas de någonstans? Finns det en vacker grön liten ö med vit
sandstrand och turkost vatten dit alla sopor fraktas och eldas upp eller grävs
ner? När vi inhandlade lite kräm till Gustavs sår då han fått av en manet (inget
farligt) stod det en uppmanande lapp om att skänka pengar till ön då de har
problem att ta hand om sina sopor som jag som turist är med och bidrar till. Nu
sitter vi bara och klagar och vilken rätt har vi egentligen att göra det när vi
är med och bidrar till Lipes förfall kan man fråga sig. Kanske har man för
mycket tid att tänka när man är ute. Man
borde göra något åt detta men frågan är bara hur. Allt börjar väl med en själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar