Saigon

Gustav fick eget säte denna gång på nattbussen så han sov som en stock från det att vi klev på bussen till att vi klev av. Philip däremot tyckte inte att det var så mysigt att åka buss denna natt och var inte nöjd förrän han fick sova själv i AC's säte men ett par timmars sömn blev det ändå. Resan gick fort så några timmar måste sovits bort på något sätt iaf.

Bussen stannade vid en grön park i turistkvarteren och Britt och Kjell gav sig iväg på sin Mekongtur medan vi andra checkade in på vårt hotell, tog en lång frukost och sedan tog en promenad på stan. Det var stek-hett när vi gick iväg och parken utanför där vi bor hade faktiskt en lekpark som vi lyckades avstyra Gustav från för ett tag då det var så varmt i ruchkanorna. Varför bygger man ny och fin lekpark utan tak/skugga i en så varm stad? Ingen klarar av att åka ruchkana eller gunga på en stekhet gunga i den hettan, inte ens de lokala barnen.

Nu börjar resan närma sig slutet och vi har mer eller mindre ätit ris i tre månader. Det fanns en Burger King utanför parken och det var många nöjsamma suckar som kom ur Gabriels mun medan han åt och njöt av sin hamburgare. Vi övriga var också mycket nöjda med vår burgare. Promenaden fortsatte förbi marknaden och in i de äldre kvarteren och avslutades borta vid det gamla postkontoret som Gustavo Eifel designat.

På kvällen blev det en middag tillsammans allihop och i morgon blir det en sista frukost innan det är dags att säga hej då för nu då Britt och Kjell åker hem till Sverige och vi övriga flyger ut till Con Dao för att få ett par sista stranddagar.

De vi träffat längst resan har inte direkt prisat Saigon utan verkligen pratat ner det och kanske är det därför vi fått ett positivt intryck utav staden. Kanske är det också pga vi bor på en ganska lugn gata, har parken precis runt hörnet där det dessutom finns en lekpark och att man kan få en burgare i magen om man vill...vad vet jag men en sak vet jag säkert och det är att jag vill utforska mer av vad denna stad har att erbjuda...