Virpazar

Vi tog oss sedan upp till söta byn Virpazar och den vackra sjön Lake Skadar.
Sneglade lite på detta när vi åkte ner till kusten tidigare men beslutade oss när vi var vid kusten att vi ville ta oss hit. Det var en gullig farbror som tog emot oss och vi behövde verkligen få lite mat i magen när vi kom dit eller framförallt killarna.

Därför åt vi snabbt men sedan bokade vi in oss på en båttur med gulliga farbrorn som inte kunde ett ord engelska och hans vän som var född i Tyskland men med föräldrar från Montenegro så han kunde båda språken bra (flyttade till Montenegro pga av kärleken). Båtturen blev lyckad då båda männen var trevliga, guidade bra samt att sjön i sig var otroligt vacker.

När vi kom tillbaka var vi hungriga igen och vi gick därför till enda stället med stor tv för att äta mat och se på fotboll. Klockan blev mycket och vi stupade i säng.

Dagen efter åt vi frukost och promenerade sedan runt ett tag i byn och det var en pitoresk liten by.

Ulcinj

Denna morgon gick vi upp tidigt. Dels för att Philip skulle slippa lite slingrig väg och sedan ville vi komma ner till kusten i ok tid.

Färden gick via Ostrog Monastery och det var en mycket smal och brant väg som mötte oss där och vi var glada att klockan var så lite på morgonen så att det inte var så mycket trafik. Gabriel rattade vår lilla bil galant och allt gick fint. En frukost intog vi när vi kom fram och då det var söndag så var det extra mycket folk på plats trots den tidiga timmen. Man kan sova vid monasteryt. Det gjorde dock inte vi. Man kan köra bil hela vägen upp men vi parkerade vår bil på parkeringen i byn och gick upp den branta vägen. Även denna gång var pojkarna duktiga och travade på utan att klaga allt för mycket.

Det var vackert uppe vid monasteryt. Vi kunde få en välsignelse av prästen om vi ville men vi var inte så sugna på det. Framförallt inte Philip som verkar tycka att allt som har med Jesus att göra är rätt läskigt. Han var dock farsinerad av alla pengar som folk klämt in i alla veck och skrymslen på byggnaden som var byggd i berget. Vacker plats!

De hade ett bageri på plats också som hade mycket färska bakverk. Smakade mumma innan vi gick ner till vår bil igen för att köra vidare mot kusten. Vi fick nästan en chock när vi kom ner över hur mycket folk det var där. Oj oj oj vad fullt det var på parkeringarna.

Vi bokade våra nätter på ett ställe som låg i gamla stan och Gabriel sa ett och annat fint ord när vi körde in i stan. Det var så smalt, brant och folk överallt. Det gick dock bra till slut och vi parkerade i marinan och gick upp till vårt boende. Vi gick på turistgrejen om att äta på hotellet. Första tuggan smakade bra men sedan växte det i munnen. Rummet var dock fint och balkongens utsikt var fantastisk. Vi kan inte klaga på utsikten vi haft under denna resa.

Tog en promenad för att bada lite. Det fanns en sandstrand här men den var belamrad med folk så vi sökte oss bort och gick och hoppade från sementplatåerna istället. På dit vägen gick vi igenom gamla stan och det var trevligt med den gamla borgen och allt kring.

Dagen efter åkte vi söder ut där vi badade på den milslånga stranden. Det var lite högre vågor här till Gustav och Philips förtjusning.

På kvällen gick vi till den andra delen av stan men det var så mycket folk att man ville kräkas på det hela. Istället gick vi tillbaka för att njuta av vår balkong.

Dagen efter det åkte vi också söder ut för att bada men denna gång valde vi en annan del. Det var även här massor av folk men vi gjorde det bästa av situationen. Gustav saknade dock vågorna och sörjde dem.

Dumitor

Det var en del ställen vi ville se i Montenegro och för att lätt kunna ta oss runt hyrde vi oss en bil. En Criteo vilket passade oss perfekt. Den var inte så stor vilket var skönt då vägarna i Montenegro är rätt smala och branta på sina ställen. Vi är otroligt imponerade av de som rattar runt husvagnar och husbilar på vissa av dessa vägar. Om man inte har en bil går det ganska enkelt att bussa och tåga sig runt till en del av ställena iaf och vi såg en del som liftade.

Fantastisk väg att åka längst men smal

Vi startade med att åka upp mot Durmitor som är en nationalmark norr över. Där ska det finnas björnar men vi såg inga och det kanske var tur det.  Vacker natur och den fantastiska Svarta sjön såg vi dock men mer om det senare. Vägen upp först och främst längst Kotor Bay var helt magisk. Går inte att förklara hur vackert det är. 

Vi slingrade oss sedan upp i bergen och Philip som är åksjuk av naturen och mycket professionell med sin åksjuka trots sin ringa ålder la sig direkt för att sova och sov sig igenom alla kurvor och serpentinvägar. Övriga fam stannade ett par gånger och gick ut bilen för att njuta av de vackra utsikterna. Väl framme kvicknade Philip till.

Temperaturen sjönk ju högre upp vi kom och på plats var temperaturen så låg som 16 grader men det kändes ganska skönt. Det duggregnade lite grann medan vi var här uppe men inga ordentliga regn föll över oss. 

Trötta killar i bilen

Vi utforskade stället lite och åkte bort mot entrén till nationalparken. Då inträdet gällde hela dagen och det endast var ett par timmar kvar innan de stängde beslöt vi oss för att besöka parken nästkommande dag. Istället åkte vi bort till Durdevic Tara där deras Canyon ligger. Den är turkos och väldigt vacker. Här går diverse forsränningsturer. 

Canyon

Vi åkte ingen sådan då Philip fortfarande känns lite ung men det hade nog varit en upplevelse. Väl vid Durdevic Tara sa Philips mage ifrån. Han gick ur bilen och la en spya. Sedan mådde han bra och vi kunde inta medhavd matsäck.

Middag

Glada killar vid den vackra bron vid canyonen.

Dag två i Durmitor bytte vi boende till ett mycket fräschare ställe ett stenkast bort och vi begav oss av till nationalparken så fort vi vaknat och ätit frukost. Vi var nästan själva när vi kom till parken vilket ofta är en ganska häftig känsla. Det var en fantastisk vy som mötte oss när vi kom fram till The Black lake. Gabriel som gillar berg njöt lite extra av det hela.

Hellstrands framför the Black Lake

Det finns en massa vandringar du kan göra i denna park men vi valde att gå runt sjöarna. Promenaden runt the Black lake var mycket trevlig och inte allt för svårt att gå med barn och inte heller för lång. Vi gick dock vidare till sjö nummer två som ligger i närheten och det kändes som vilken random sjö hemma i Svedala som helst. vi åt iaf lite medhavd mat där och sedan tog vi oss tillbaka.

En kompis vi fann på stigen

Det finns möjligheter på vintern att åka skidor här och vi tog oss bort till en av backarna där man kan åka upp till toppen även på sommaren. Det var en fin utsikt som mötte oss där också och vi hade tur då molnen hade lättat lite just när vi var där. Kan dock säga att liftarna inte kändes så säkra och sista liften fick Gabriel åka själv medan resten av familjen satt och spelade kort på plattformen innan och höll tummarna för att Gabriel skulle komma tillbaka ordentligt. Vi var rätt nöjda med att den skakiga liften tagit oss dit så det fick räcka. Det var ingen som saktade ner liftarna här om det gick lite för fort. Det var bara att åka med.

Utsikt från plattformen där vi spelade kort

Vi tog oss sedan tillbaka till the Black Lake igen för att fota lite mer men nu var det ganska mycket turister där och det började spöregna. Blöta tog vi oss till mataffären, köpte godis och sedan mös vi hemma framför Kroatien-matchen.

Herceg Novi

Vi tog morgonbussen från Dubrovnik till Herceg Novi. Vi hade hört flera som sagt att gränsövergången är krånglig och att det är tidskrävande. Förutom att vi var tvungna att gå av bussen flera gånger så gick det rätt smidigt.

Gustav och Gabriel i äldre delen av Herceg Novi

Kom fram till Herceg Novi och vårt boende efter ett par timmar.  Även här fick vi en fantastisk utsikt från lägenheten. Hade inga höga förväntningar på detta ställe alls och som Philip sa när vi kom in; Det ser lite slitet ut på husen... Vi kom dock att gilla detta ställe ganska mycket och känslan när vi åkte här ifrån var mycket bra.

Fin gatukonst

Passade på att äta lite lunch innan vi tog oss nerför alla trappor till den charmiga äldre delen och havet. Här var det inga stränder att prata om utan betong som man gick i från alternativt hoppade ifrån och vi hittade ett rätt kul ställe att hänga på. Dessutom hittade vi ett ställe som serverade små pizzor. Dessa tyckte Gustav var de godaste han ätit så han rekommenderar varmt Popeye's pizza place.

En av alla betongställen man kunde hoppa ifrån

Vi gick även längst strandpromenaden och kom bort till de mindre charmiga delarna med parasol och trötta hotell. Så höll oss kvar i de delarna vi startade i.

Blå grottan

En båttur passade vi också på att ta och vi stannade bland annat och snorklade i den blå grottan. Det var lite kul att hoppa i vattnet och bli blå som en smurf men det var långt ifrån det bästa vi sett. Turen avslutades på en finare strand som var full med turister så det charmiga där var svårt att uppleva men vi åt lite mat och badade innan det var dags att åka tillbaka.

Tillbaka i betongen

Den äldre delen i Herceg Novi var väldigt pitoresk och lugn. Inte många turister som gick runt där och de inhemska hade en vackert placerad basketplan mitt i allt. Man bara njöt när man gick runt där.

Torget i gamla stan

En av alla gränder...

Många trappor upp och ner men det ger starka ben har jag hört...

Vacker vy från gamla stan

Dubrovnik innan Montenegro

Det tog oss många år innan vi besökte något "Balkanland". Jag vet inte varför, har många fina människor i min närhet därifrån. Förra året blev det dock äntligen av och då besökte vi vackra Kroatien som många andra Svenskar. Denna gång blev det Dubrovnik i Kroatien i tre dagar och sedan besökte vi Montenegro som också är fantastiskt vackert och trots att det är ett så litet land (samma yta som småland) finns det massor att se. Det finns lite av varje och något för alla.

Vy från lägenheten

Flygresan ner gick till Dubrovnik och vi tog flygbussen från flygplatsen. Det lönar sig dock inte alltid då det är ganska billigt att åka taxi i Kroatien.   Vårt boende låg tre km's promenad från busstationen men pojkarna travade på bra så promenaden upp på höjden gick bra. Den delen där vi valt att bo är inte den charmigaste delen i Dubroknik (väldigt många turisthotell) men dög bra för oss. Vi hade en väldigt vacker utsikt från lägenheten där vi bodde och det var nära bad. Lite långt att gå in till den gamla delen av Dubrovnik men annars bra. Första dagen spenderade vi därför vid vårt boende och badade mest.

Närmsta badet

Solnedgången

Andra dagen tog vi oss in till de äldre delarna av Dubrovnik. Vi tänkte att vi badar på morgonen och sedan tar vi oss in. Då är det svalare men det var fortfarande varmt så det blev en del vätskepauser innan vi var framme. Pojkarna gick på bra!

Spännande med lås

De mesta med kärleksmeddelanden

Vi stannade och tittade på många saker på vägen. Bara en brunn ser ju annorlunda ut än hemma och det kan man prata länge om. Vi gick förbi en massa "kärleks-lås" och fantiserade om personerna som satt fast låsen. Vad händer om de knipsas upp, vad händer om det tar slut och man har ett fastsatt lås osv...

Glasskiosken hade inbjudande klätterträd

Grabbarna älskade att de sprang ifrån oss på två röda

Väl inne vid gamla stan svalkade vi oss med varsin glass och sedan lät vi de vackra gångarna, trapporna, byggnaderna och människornas tvätt på tork ta oss in med allt vad det innebar. Pojkarna hade mycket spring i benen och tog sig snabbt upp för alla trappor. Gabriel och jag var inte riktigt lika snabba.

Tänk att ha denna utsikt när du spelar basket!

Vi avslutade det hela med lek vid havet innan vi tog bussen tillbaka och Gabriel köpte bussbiljetter för resan över till Herceg Novi i Montenegro.

Havet var roligt att leka med vid fortet

Tredje dagen badade vi, såg Sverige matchen och sedan tog vi en taxi upp på toppen av berget dit linbanan går. Det är billigare än att åka linbana men för oss var det framförallt väldigt smidigt då vi bor en bit bort. Det var mycket smala vägar som tog oss upp. Vi njöt av utsikten och sedan gick vi ner på den slingriga vägen. det var en del som gick upp den vägen också och vissa verkar använda det som en löparbana. Vi var stolta över pojkarna som bara travade på och inte klagade alls.

Vy uppifrån toppen på berget över äldre Dubrovnik

Vägen ner!

Det vi sett av Kroatien hittills har varit mycket positivt och vackert. Vi kommer nog att komma tillbaka snart igen!

Inte illa med den frukostvyn!