Hue

Utsikt från tågkupén

Så har vi kommit till Hue. Ibland kan man få en bra känsla för någonting utan att kunna förklara varför och det var precis så flera av oss kände när tåget rullade in på stationen.  Kanske var det för att syrsorna överröstade mopederna eller att trottoarerna var breda eller att det fanns en flod och en närvaro av många träd och parker. Historien här är dock ganska sorglig då staden varit hårt attackerat av både plundrande Fransmän och aggresiva Amerikaner.  Vi befinner oss inte så långt ifrån DMZ och iom att Hue ligger mer eller mindre i en bra neutral placering mellan nord och syd så blev detta plattformen för extra mycket tråkigheter. Krigshistorien kan dock någon annan förklara för den är vi inte så inlästa på.

Gustav och Kjell vid floden

Strålande sol mötte oss och en blå himmel och vi hittade ett hotell där de fullkomligt drog oss in och man funderade på vad haken skulle vara men hittills har det varit väldigt bra.  Vi åt en god frukost medan vi inväntade regnet och tog sedan en promenad på stan mot citallen. I Hue finns en 2 meter tjock och 10km lång stadsmur och innanför den finns citadellen. Det hela byggdes mellan 1804 och 1833 men det ser ut att vara mycket äldre. Det hela var helt klart större än vi trott och det tog en bra stund att bara ta sig igenom huvuddelen. Här finns dessutom Vietnams högsta flaggstång. Det ni!

Philip befinner sig under regnrocken...

När vi var klara gick vi ut genom en fantastik port som var utsmyckad med diverse drakar och annat.

Varför byggdes då detta? Jo det fanns en Emperor (vet inte vad den bästa översättningen för detta är, kejsare/härskare...förslag mottages tacksamt) Gia Long som grundade Nguyen dynastin och han flyttade huvudstaden från Hanoi till Hue för att förena nord och syd Vietnam därav citadellen.

Vackra blommor finns det gott om

Idag hyrde vi cyklar och efter en morgontur längst floden som förde oss till lite mindre byar (det kändes som att man var på landet) så känns det som att Hue bara vuxit mer och mer på en och vi är mycket glada över att vi bestämde oss för att stanna i två dagar.

Vi gav oss iväg redan klockan sju för att undvika den värsta hettan och massturismen och första stoppet blev den ikonlika och mytomspända pagodan Thien Mu Pagoda. Den var väldigt fin och låg mycket fint uppe på en kulle och blickade ner mot floden.

Vi fortsatte sedan vår cykeltur mot en nyare pagoda innan vi cyklade hem till hotellet och åt frukost. Britt och Kjell cyklade sedan iväg till Citadellen igen för att titta lite mer och vi andra lekte lite på rummet för att få bort de värsta riktigt heta timmarna.

Cyklarna vi hyrde var i mycket bra skick och Gustav fick en något liten men bra stol att sitta på styret med. Först var han mycket skeptisk men sedan insåg han att det var rätt kul att kunna sitta och se istället för att stirra in i pappas eller mammas rygg som han gör hemma. En liten fin hjälm med skärm fick han också.

Philip fick sitta på ryggen i bärselen med en sarong över sig för att undvika den värsta solen.

Nu ska vi snart bege oss iväg på nästa cykeltur ut till tomberna utanför Hue. Det blir sju km cykel ut till Tomb os Tu Duc och det tar nog sin lilla stund att titta på dessa gravar. Om tid finns så kommer vi att titta på några fler men vi hoppas även kunna hinna med en liten båttur på floden innan solen går ner.  I morgon åker vi vidare till Hoi An som ska vara helt fantastiskt med alla sina gamla byggnader men man hade kunnat varit kvar här en dag till bara för att det var trevligt.

Miljonerna rullar

Grabbarna grus

Så är man tillbaka i Hanoi igen. Tågresan ner gick bra men det var varmt. Vi trodde att det skulle bli riktigt kallt men ack så fel vi hade i vår lilla lyxhytt som det skulle vara. Det kändes mest som att det innebar att man fick en flaska vatten, en tandborste och ett tjockare täcke. Vad man nu skulle använda det till.

Sjön i Hanoi

Vi är tillbaka på samma hotell igen och stannar en natt innan vi tar tåget vidare söder ut till Hue.
Britt och Kjell letade lite skatter idag och vi övriga tog en promenad i de gamla delarna av Hanoi, besökte ett par tempel, tittade på en gammal port och vandrade i leksakskvarteren. Det är vackert men som Gabriel uttryckte det idag så ska det bli skönt att åka här ifrån i morgon. Motorcyklarna är verkligen intensiva. Det tutas och är avgaser överallt och man blir trött av det. Man måste tänka när man går över gatan.

Tempel

Har ju inte skrivit någonting om Vietnamesiska pengar. Allt kostar flera hundra tusen dong och ibland måste man betala flera miljoner. En baguette kostar 10.000 Dong (3,5kr). Känns konstigt att vara miljonär när man tagit ut lite pengar.

Sapa

Tåget

Tågen i Vietnam ser inte så mycket ut för världen och sängarna är gjorda för lokalbefolkningen  då det är tur att AC inte är så lång och kan få plats med två barn i samma säng/brits. Det funkade bra i vår lilla kupé och Gustav somnade direkt. Philip beklagade sig lite och det kan tänkas att det beror på den förkylning han verkar ha åkt på efter flygningen. Alla utom AC är tyvärr förkylda men vi hoppas att det snart kommer att lägga sig.

Utsikt från hotellet

När vi kom fram var det dags för att sätta sig i en minibuss och så klart var man tvungen att trixa och fixa för att få ett okej pris. Det var fortfarande för högt men iaf. Man tror att man rest en del och har lärt sig en del av trixen men iom att det redan satt ett par i minibussen som betalat sin biljett så gjorde vi det också. Sedan fick vi såklart sitta där tills bussen blev full. Att man aldrig lär sig!  Det var en slingrig väg upp till Sapa och vi satt i bilen i en timme innan vi kom fram. Det var väldigt dimmigt och vi klev av i ett kallt och regnigt Sapa. Vi satte oss och åt frukost och sedan letade vi hotell en bra stund innan vi hittade ett uppe på en höjd. Det var väldigt fuktigt i rummen tyvärr.

Kallt hotellrum

Sapa är en gammal Fransk "hill station" som etablerades 1922. Den ligger på 1650 meters höjd och är omgiven av fina berg och risterasser. Första dagen gick vi mest runt och tittade på själva stället. Det finns en del vackra lokala kvinnor här i fina dräkter som försöker sälja på en saker och det är rätt kul att titta på dem. De tyckte dock att Gustav och Philip var väldigt roliga att titta på och var väldigt nyfikna på dem. Sedan försökte de så klart att kränga saker också.

Vackra lokalbefolkningen

Dagen efter vandrade vi ner till en närliggande by som heter Cat Cat. Det gick rakt neråt och man gick en lång del av promenaden nerför en stentrappa. När vi nästan kommit ner till vattenfallet föll Gustav handlöst och slog i huvudet igen. Samma bula som förra gången blossade upp men denna gång gick det hål vilket kanske var positivt då en del av svullnaden snabbare gick ner. Dom tur var satt det en försäljare av dryck vid vattenfallet så vi fick tag i lite is och glass att muta en ledsen Gustav med. Han verkade sedan ok och vi fullföljde promenaden som vi tänkt. Vi fick se Vietnams högsta berg Fansipan.

Tjusig utsikt

Väl tillbaka i Sapa tog vi oss upp i parken uppe på berget. Vi tog oss lite vatten över huvudet efter vår promenad och Gustav somnade där uppe medan vi åt lite brunch/mellis. Gabriel, Philip och AC satt därför kvar ett tag där vi stannat och Britt och Kjell letade skatter. Vi letade sedan upp lekparken i parken där vi möttes upp och det var en minst sagt intressant lekpark med klätterställningar osv från femtiotalet. Det var antikvärde på allt där och man undrar nästan hur det hittat dit.

Sapa

Idag gjorde vi en mysig utflykt med hyrd bil. Först åkte vi bort till en by med namnet Hao Thao där det finns stenar med hällristningar. Det är ett stort område på ca 2 km där det ligger stenar över allt. Det var en väldigt vacker utsikt där och en mycket elak äldre dam. Har nog aldrig sett Britt bli så arg som hon blev. Vad var det då som hände? Jo, denna dam hängde som en klase på Gabriel och tiggde pengar och vägrade släppa. Gustav försökte få tillbaka sin pappa och drog i sin tur i Gabriels arm så att damen inte skulle kunna hålla  i Gabriel. När vi alla sedan stod och fotade så sprang Gustav runt och sprang förbi damen som la ut sin fot så att Gustav föll framlänges i full fart. Britt skrek på tanten och vi vet inte riktigt om Gustav blev mest förvånad över fallet eller Britts reaktion. AC som bara sett Gustav falla blev helt paff av det som hände och fattade lika lite hon. Damen blev iaf ivägjagad av en mycket arg Britt.

Britt, AC och Philip ute och vandrar

Turen fortsatte sedan till en liten by med namnet Ta Van. Där gjorde vi en trevlig promenad runt byn och risfälten. Vi såg bland annat en liten orm där och fler vackra risfält.

Vacker utsikt

Sedan var det dags att ta sig tillbaka och äta lite lunch. Britt unnade sig en skön fotmassage innan det var dags att sätta sig i bil igen för att komma till tåget.

Sjön i Sapa

Vackra Halong Bay

Halong bay

Vi blev upphämtade klockan åtta och sedan bar det av mot Halong bay. Det var en mycket positiv och entusiastisk guide vi hade i bussen som vi delade tillsammans med fjorton andra. Han berättade bland annat om den långa bron som går ut från Hanoi och hur stolta de är över den. Amerikanarna har visst försökt bomba den ett antal gånger men varje gång har Vietnameserna snabbt byggt upp den igen.

En av de fina gamla båtarna

Efter bussturen som tog drygt fyra och en halv timme var vi framme vid vår mellanklass båt som kändes väldigt lyxig. Ni vet den där kinabåten som ligger inne i Stockholm?! Båten påminde lite om den och var romantiskt gammaldags. Man hade sitt eget dubbelrum med badrum som hade varmvatten och maten ombord har varit helt fantastik med hur många rätter som helst att äta vid en måltid. Det är jätte roligt även om det är lite slösaktigt men oj så kul det är att få testa en massa Vietnamesisk mat. Det är en fantastik upplevelse i munnen när alla deras smaker rullas tillsammans men utan att någon smak tar över på något sätt. Det är helt klart som att få en positiv explosion i munnen.

Matdags

Halong Bay är precis lika vackert som alla beskriver det med de vackra bergen som reser sig stolt upp i vattnet. Visst är det många båtar som åker runt i samma spår men kan man bortse från det så är det fantastiskt. Vi stannade vid en flytande by och åkte lite båt igenom bergen där. Britt och Kjell kajakade vilket såg mysigt ut. Sedan besökte vi en utkiksplats och där uppe var utsikten väldigt vacker och man kunde faktiskt låtsas att båtarna inte fanns i viken om man tittade åt ett annat håll. Gustav och Gabriel badade vid stranden som låg här. Efter middagen försökte herrskapet att fånga bläckfisk vilket gick så där. Gustav verkade dock uppskatta att få fiska lite iaf.

Flytande byn

Killarna redo för utflykt

Alla verkade sova okej och Britt och Kjell körde Qi Gong denna morgon medan resten av oss sov. Denna dagbesökte vi bland annat en stor kalkstens grotta som var väldigt fin (tänk dig Lumelunda men gånga det med hundra). Tyvärr var det så många turister att man fick köa sig in och ut. Det var inte lika charmigt.

Hurtiga Britt och Kjell kajakar

Nu är vi tillbaka i Hanoi igen och väntar på att vårt tåg ska komma som ska ta oss upp mot Sapa. Turen till Halong Bay i sin helhet var väldigt fin och lyckad men något för stressig i aktiviteterna. Det kändes som att de försökte pressa in lite för många saker ibland tyvärr.

Fam Hellstrands

Pojkarna väntar på att bli upphämtade

Framme i Hanoi

Lite regn i KL

Sista kvällen i KL avslutades med ett ordentligt regn. Det stod som spön i backen och det forsade vatten inne på marknaden i Chinatown. Inte gjorde det Gustav någonting. Han spexade med ett par tjejer i en butik och de lekte att de sköt varandra med en prismärkare. Det hela slutade med att Gustav hade en stor godispåse, armarna fulla med prislappar och ett stort leende på läpparna när vi gick där ifrån och satte oss i en taxi för att komma tillbaka till hotellet.

En härlig lekpark

Vi spenderade en stor del av dagen vid tornen. Vi hade tänkt åka upp dit i dag men då de börjat ta betalt så ångrade vi oss då alla inte var sugna på att åka upp. Istället letade vissa av oss casher och andra lekte i lekparken.

Man kan även bada i den fina lekpark

Alla vill vi hänga i lekparken

Tidigt i morse tog vi bussen ut till flygplatsen för att åka vidare till Hanoi i Vietnam. Det gick bra att flyga även denna gång. Det kändes lite kallt nästan när vi landande i Hanois 20 gradiga värme och kallare blev det under dagen. Det måste varit lägre temperatur än så och vi var nog de enda i staden som gick omkring i shorts. Folk skakar på sina huvud.

Vi tog hur som helst en taxi in till staden och hittade ett trevligt hotell där vi tog det lite lugnt innan vi gick ut och tittade lite närmre på staden. Pojkarna lekte överförtjust på både golvet och i den stora sängen.

Spexiga Gustav har hittat en hatt

Det kryllar av motorcyklar här vilket är intressant då det inte ska ha funnits några motorcyklar här på 90-talet (det finns 88 miljoner människor och 50 miljoner motorcyklar i Vietnam). Det verkar inte finnas så många regler för dem mer än att tuta så det är bäst att hålla sig undan då de kommer flygande överallt och för att komma över vägen får man bara bestämma sig för att gå över och långsamt gå över och hoppas att ingen sitter och fipplar med sin mobiltelefon medan de kör så de inte ser oss. Det är inte konstigt om Gustav drömmer mardrömmar om denna trafik i natt. Att sitta i barnvagn i låg höjd kan inte vara en höjdare i detta kaos.

En av Hanois alla motorcyklar/vespor

En annan intressant sak är alla människor som sitter och dricker kaffe på trottoarerna. Rätt mysigt att någon bara satt ihop ett stånd med lite kaffeservering och ett par pallar (undrar vad de skulle säga hemma om man gjorde det samma på Götgatan, skulle någon ens stanna om det inte serverades kaffe latte i designad papperskopp?) men det skapar utmaningar för de som går.

Klara, färdiga, gasa!

Det är inte helt enkelt att vara fotgängare i denna stad och det är inte heller helt lätt att undvika tinitus.

Ett par tågbiljetter inhandlades idag och det var inte det enklaste att inhandla. Det är nämligen så att det finns ett par vagnar på tågen som tillhör privata bolag. Det gäller att veta vilket bolag som äger vilken klass och vagn och går man till fel lucka så är kanske biljetterna slut. Dessutom så väntar inte de lokala på sin tur utan de bara armbågar sig fram till kassan för att köra sin biljett och så står man där med lång näsa. Vi lyckades iaf att få tag i biljetter till och från Sapa så det känns fint. Mittenklassen så det borde vara ok. Vi har även bokat in en tur till Halong Bay med sina kända kalkstensberg och klippor. Dit åker vi i morgon bitti och stannar en natt.

Matpaus med fantastiska smaker

Britt och Kjell cashade lite idag och vi andra tog oss en promenad till sjön i närheten av de äldre kvarteren. Där sprang vi lite och lekte med Gustav och Philip.

Alla vägar bär till KL

Så var man tillbaka i KL igen. Det är tredje gången Gabriel och AC är här och det är lite kul att hitta något sånär på vissa ställen iaf även om lokalsinnet inte alltid är det bästa.

Kunde kunnat varit en fin solnedgång.

Tänkte bara avsluta vår fina tid på Peherentian innan vi fortsätter med KL.

Badbejen

Vi åkte över till andra ön och snorklade lite mer med sköldpaddor sista dagen. När vi sedan skulle tillbaka var vattnet väldigt vilt och det tog sin lilla tid att hoppa tillbaka med båten från den ena ön till den andra. Man hade lite fjärilar i magen för att man satt med pojkarna i båten men man var mycket glad att man släpat med sig flytvästarna. Man märker dock att barnen verkligen försöker läsa av ens eget ansikte. Ser man glad och nöjd ut så är de också det och Gustav insåg inte allvaret i situationen.

Gustav hade lagt märke till hajen långt innan vi.

Väl tillbaka på trygga stranden gick vi hemåt för att beställa den där fantastiska milkshaken. Till vår besvikelse hade någon annan gjort shaken och den var inte hälften så fin mot vad den brukar vara. Vår air con slutade också att fungera så vi har nu bytt rum för sista natten. Dags att åka här ifrån.

Avslutningsmiddag

Tog tolvbåten tillbaka till fastlandet och satte oss med en stekt ris innan vi klämde ihop oss i en taxi som tog oss till tågstationen utanför Kuta Baro. På tåget som skulle ta oss till KL fanns det inga nedre sängar tillgängliga så vi fick de smala översängarna och det är knappt att man får plats i dem men är man så kort som AC på 164 så går det att få plats med två små barn. Gustav och Philip uppförde sig exemplariskt på tågresan och det var som att de båda två fattade att det inte fanns något utrymme för att strula utan de gillade bara läget och somnade snabbt och sov på hela natten. Väl framme i KL åt vi lite frukost innan vi tog in på ett hotell nära tågstationen. Det var grymt skönt att få duscha varmt efter resan. Man känner sig nu som en människa!

Vi promenerade runt lite idag i ett ganska mulet KL. Det känns som att det oftast är mulet här. Det finns ont om lekplatser i KL. Vi kunde iaf inte hitta något förutom det som ligger vid tornen. Det är å andra sidan riktigt bra med badmöjligheter och en massa klätterställningar. Man blir själv som ett barn på nytt och denna gång var det ingen som visslade i en visselpipa för att AC satt på en gunga.

Vi sprang på Micke och Karins vänner som vi träffade på ute på Perhentian. De verkade mycket glada över att vara i storstaden. Hos oss är det lite dubbla känslor som infinner sig i en storstad nu för tiden. Det är rätt högljutt och smutsigt och svårt att hitta barnvänliga ställen men vill man så går det. Det gäller bara att pricka in lite glasspauser osv på lämpliga ställen för både barn och vuxna.

I morgon kommer vi att försöka komma upp tidigt och ta oss upp i tornet och sedan leka en stor del av dagen. Flyget går väldigt tidigt på onsdag morgon och sedan fortsätter äventyren i Vietnamn.

Kajak och fin snorkling

Nu är det snart dags att tacka denna fina ö för ett par underbara dagar. Utsikten från vårt boende har varit fantastisk och vi är tacksamma över att det varit så bra och fasar lite inför att det nu kommer att resas fortare.

Kjell, Gustav och Britt i kajaken

Vi hyrde oss en kajak idag och paddlade längst ön. Britt och Kjell satte av först och glad och nöjd!paddlade sig runt via Romantic Beach, Blue Lagoon där de åt lunch. De fick se hajar och fin korall bland annat. Vi övriga stannade vid bayen där vi brukar bada och sedan kom Britt till det stället där vi åt lunch. Kjell satt kvar på Long Beach och Gabriel och AC tog sedan kajaken där ifrån tillbaka till Coral Bay. Vi fick också se haj, fin korall och bumperhead parrotfish. De är rätt roliga att se då de för det mesta simmar i grupp och har en mycket stor käke som typ ser ut som löständer.

vacker omgivning

Britt och Kjell hade funderat på att göra en snorklingstur men nu visste de inte längre om det kändes intressant utan de kanske hyr en kajak i morgon igen istället. Fördelen med att paddla själv är ju såklart att man kan stanna var och när man vill samt att man ibland får platserna till sig själv. Det häftiga med dessa stränder är också att hajarna simmar så otroligt nära land att man nästan kan se dem utan att ha snorkeln på sig. Sedan är vattnet fantastsikt fint på sina ställen.

Vi gör oss redo för att lämna tillbaka kajaken.

Till kvällsmat blev det grillbuffé på Shangri La. Nu är det testat men vi går inte dit igen. Det var lite för varmt (inga fläktar) och massor av mygg tyvärr. Maten var heller inte direkt något att skriva hem om även om fisken de grillat var god.

Vi gjorde ett morgondyk i går också vid Temple som är en av de mest kända siterna här. Sikten var fortfarande mycket dålig och det var rätt strömt så det var sådär njutbart att dyka. Nu räcker
det med dykning för denna gång och vi håller tummarna för att de som dyker får bättre sikt snart.

Philip

Vi blir kvar här till på söndag och sedan tar vi tåget från Kota Baru till KL och blir kvar där i två dagar innan vi åker vidare till norra Vietnamn.